on and off week

Varannandagsvecka. Jobbade igår, ledig idag, jobbar imorgon..ja, ni fattar. Ledig torsdag, sedan fredag och lördag back to back och helledigt på söndag. På söndag är dessutom Linda här, så jag tänkte ta henne ut ur Rom, ut på landsbygden bland Italiens böljande kullar och äta hederlig italiensk tretimmarslunch.

Idag har jag suttit uppe sedan klocka åtta imorse för att vänta på Telecom MafiaBitch Italia som - helt överraskande nog - inte kom idag. Shocker. Really.

Jävla as.

När de väl kommer, den som det visste. Ingen idé att ens bli arg, för "TII."
This Is Italy.

Så jag fortsätter tacka grannen för deras nät jag använder helt skamlöst. Idag tänker jag dra full nytta av det faktum att jag är vuxen och barnlös. Jag skjuter på städandet tills torsdag och betar av hela den igångsatta säsongen av Private Practice istället. Och låt oss vara helt ärliga här nu, nästan fyra år av att ha städare hemma har skämt bort mig.

Mr Velvet Eyes är helt grym på att laga mat, så nu ska jag äta upp resten av hans hemgjorda, helt från scratch, ragu och handgjorda fettucinipasta.
Ja, ni läste rätt.
Han gör sin egen pasta.

And I am marrying that man. Hell yes.

fördelar med vuxenhet

Sova till elva och sedan äta kladdkaka till frukost.

Vi laddar nämligen för Italian lunch, familystyle om ett par timmar.



Sol, mat, keliga hundar, snygg man och världens bästa Gabbiz.

Aaaaaaaaaaaaaaaaaaaah jag älskar söndagar.

si amore, siii

Gabbiz är här!! Gabbiz är här!! Gabbiz är här!! Gabbiz är här!! Gabbiz är här!! Gabbiz är här!! Gabbiz är här!! Gabbiz är här!!



Vi åt lunch i trädgården i kortärmat och solglasögon, Mr Velvet Eyes gjorde en fantastisk pasta och vi drack varsitt glas vitt under solen och njöt av 21 grader i mitten av november. Kanske mest njöt Gabbiz, osm kom från lagom charmerande vinterslaskiga Sverige.

Nyss pratade jag med mina prinsessor Liza och Carro i telefon, och nu ska jag klä på mig (annat än mjukiskläder, the curse of staying home) så vi kan åka och äta middag hos Mamma Velvet Eyes. Gabbiz och Velvet Eyes har italienskalektion i soffan, jag vill bara meddela att hon är sjukt duktig. ;)


Åh jag är så glad.
Gabbiz är här!!

Nästa vecka Linda, sedan Annika. Hello, lyx.

il grande sogno

Jag vill bara sova sova sova, känns det som.
Somnade i soffan med hundarna på magen och en filt över mig, ihopkurad med min älskling, jag vaknade inte helt frivilligt förräns ungefär tre timmar senare. Skulle fortfarande kunna sova kvällen igenom känns det som.

Istället ska jag göra ugnsbakad kalkon med ris till middag, och som förrätt vitlöksbröd med vad vi kan kalla den italienska varianten av skagenröra. Röra a la Roma, kanske. Räkor, rödlök, selleri, persilja, gurka, citron och lite annat smått och gott. Sen dessert på det, och eftersom jag inte tror på diskriminering blir det äppelpaj och kladdkaka.

Bara en sån sak.
Kanske dags att börja då, inte helt snyggt kanske att såsa runt gäspandes i mjukisbyxor när middagsgästerna kommer.



Gäsp.
Eller ja, snarare; gäääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääsp.

i impress myself

Första veckan som förlovad och jag har;

* kollat mottagning
* kollat kyrka
* hittat brudtärnornas klänningar, ungefär
* en rätt okej idé om klänning
* valt skor
* bestämt tårta
* fixat fotograf med 90% säkerhet
* fixat florist med 90% säkerhet

Jag känner mig lite för kaxig.
Så med andra ord så kommer allt att ändras, visst? ;)

Förutom kyrkan och mottagningen, jag vill så gärna ha just de två ställena. Kyrkan vill jag inte säga något om än, vi måste vänta på svar om det går för sig. Deras ceremoniansvariga var helt fantastisk, jag blev helförtjust i honom, så vansinnigt sympatisk människa som försäkrade mig om att jag inte alls det behöver konvertera till katolik, är jag "i fred med min gud så är det ju bra så, gud är gud, oavsett namn på religion".

Vilket är ju sant, och helt ärligt är jag inte direkt i ett direkt vansinnigt behov av att döpa mig, konfirmera mig och hej och hå i den katolska kyrkans namn och ära. Så vi hoppas det håller i sig.



På tisdag ska f ö Telecom Mafia Italia komma och installera sitt (sketna, satans, jävla) ADSL, så snart hoppas jag att jag slipper surfa på grannens stulna 2 mBit per sekund. Inte för att jag klagar, långsamt och svajigt internet till trots - det är gratis internet. ;)

Just nu däremot, ska jag pussa på Lukas. Ordentligt.
Han gick och omvandlades till en mexikansk pitbull igår och slogs så det rök med kompisen ohängda råtta till pinscher. Lukas fick en smäll på nosen och blödde ur munnen (tandköttet, inget allvarligt, även om jag fick hjärtinfarkt när jag såg blod), men det hindrade inte honom att vilja flyga på igen. Däremot fick min egna lilla Rocky Balboa in en fullpott, den andra hunden har bitmärken på benet. Ordentliga sådana.

Min lilla pitbull. På två kilo.
Nu ska jag pussa på honom - okej, och Alma, som står inne och tittar på oss med tassarna mot fönstret och gnäller sin bästa "jag är en övergiven sta-hackars valp"-serenad.

att älska

Han ligger inne och sover, världens finaste man. Hundarna ligger i soffan formade som yin och yang och snusar rätt sött de med. Bara jag som sitter uppe.

Jag låg inne i sovrummet och tittade på honom när han sov, hur det känns som om hela min värld är okej, bara av att titta på honom. Han är min trygghet, min älskade, mitt hjärta sjunger när han existerar och hela min själ är liksom bara...lugn.

Jag har funderat på vilken resa jag har varit på. Från killen i NY jag så absolut trodde var Den Rätta (ja herregud..), för att istället inse att hans jobb var att knäcka mig så hårt en människa kan gå sönder utan att dö. Ja, ni läste rätt. Han tog sönder varenda liten del av mig, men det var det värt. Jag byggde upp mig själv, jag lärde mig att jag överlever allt. Jag vet med mig själv att jag kan stå emot smärta nu av alla grader, jag vet att jag har mitt lugn i mig själv om jag så behöver, jag är min egen klippa, jag dog inte.

Jag blev rätt hård efter honom i NY, vad som fanns kvar av min mjukhet hanterades oerhört ovarsamt i L:s händer, och när han sedan väl ville försöka igen fanns bara det hårda yttret, det känslolösa, kalla, tomma.

Den människan var jag själv livrädd för, rädd att jag aldrig skulle känna igen, att jag liksom skulle "fastna" bakom den där ismuren, att alltid stå och se igenom den, utan att kunna riva ned den. Det kändes så. Iskallt. Tomt. Noll och inget. Skrämmande var det.

Sedan kom valparna, de unga pojkarna. De rara, de oskyldiga, de söta, okomplicerade. Säga vad man vill om dem och deras ålder, eller att jag valde att kyssa unga pojkar nästan tio år yngre än mig; men som jag tackar Universum för att de kom min väg. Det fanns en anledning till varför de kom på rad. De hjälpte mig att hitta tillbaka till min mjuka, söta, rara och lugna sida.
Balansen var liksom återställd, jag var stark i mig själv, sökte inget, ville inget, men jag var också lugn, mjuk.

Den artonde juli gick jag med Ina för att äta middag med kompisen och hennes man och mannens kusin.

Mitt hjärta stannade när vi träffades där på gatan utanför restaurangen, i en plågsamt lång period, för att sedan stamma osammanhängande igång igen. Jag kunde inte se på honom, inte möta hans blick, men varje gång jag smög mig ett ögonkast mot honom, så fångade han min blick, log med hela solens kraft och jag var så förvirrad över min egen reaktion att jag var på väg därifrån.

Men drinkar blev middag, middag blev en (orörd) drink och halv nio nästa morgon var jag hemma efter prat, viskningar, händer bakom ryggen och en absolut vansinnigt perfekt kyss.

Vi har inte varit ifrån varandra en dag sedan dess, med undantag för de två dagar han var tvungen at åka ned söderut för sin morfars skull. Alltid har vi setts, även om vi inte allid sovit ihop.

Jag älskar honom, för att han är allt jag har velat ha.

Han leker med mig, utmanar mig, skrattar med mig, får mig att bli ursinnig ibland (okej, sällan), kan säga nej när han måste, är den jag kan lita på när det stormar, är stark, är trygg, är så vacker så jag dör, pussar på Lukas innan han går till jobbet på morgonen, kramar Alma och blåser varmluft på hennes tassar när de är kalla, erbjuder att ge upp huset när mina kompisar hälsar på så att vi får tid att prata bara vi, lyssnar, skjutsar mig till jobbet fast han kan ligga kvar och sova på en söndagsmorgon (okej, de flesta söndagar), förstår mig på det sätt jag alltid velat bli förstådd, blir arg om någon är elak mot mig och är beredd att ta an hela världen för min skull, och om jag så tog ned alla himlens tjärnor och omvandlade dem till ord, så skulle det inte vara tillräckligt för att beskriva hur jag älskar honom.

Så när han i lördags tände ljus, lade blomman han köpt tidigare till mig bredvid mig på sängen där vi låg och pratade, hämtade hundarna och lade sin farfars ring i min hand och frågade om jag ville gifta mig med honom, så sade jag ja.







Aldrig i mitt liv har jag gråtit glädjetårar på grund av en man, och aldrig har jag varit så lycklig.


Och fair warning, det här riskerar nu att bli en bröllopsblogg. ;)


Men förstår ni?

Jag ska gifta mig.

Med mig ska jag ha mina flickor, och det var anledningen att jag har hållit på nyheten. Jag ville fråga dem personligen att bli brudtärnor, och åh så vackra ni kommer vara.

Men alltså. Jag. Ska gifta mig.
Wow.

puppydom

Valp borde: ha kissat och bajsat på kvällspromenaden.

Valp bör: kissa och bajsa i trädgården nu då, när jag sitter med dörren öppen och inte göra en repetition av igår natt, då jag hade fått en present lämnad till mig på mattan utanför badrummet och klev i tidigarenämnda (jävligt kladdiga) present. Nej, hon lämnade två, hon hade kissat också, och jag stod i t-shirt ute klockan tre och tvättade persisk matta medan hon låg och tryckte under täcket vid husse. Kräk.


Valp gör just nu: springer runt som en valp som druckit minst dubbel espresso innan vi kom hem ikväll. Som en galning springer hon, runt runt runt och bara wihuuuuu vad kul det här är då. Värsta farten man kan få upp liksom. Och sladda i kurvorna bara wow!


Jag just nu: suck.

Det finns inte ord.

Jag är så kär, jag är så lycklig så det finns verkligen inte ord.
Förstår ni?

Om jag så tog ned varenda stjärna från himlen och gjorde om dem till ord, skulle det inte vara tillräckligt.


Nyårsafton 2008 stod jag och blickade ut över Rom medans alla fyrverkerier lyste upp staden, och jag önskade av hela mitt hjärta och hela min själ att 2009 var året jag fann mitt livs kärlek.


Jag vet faktiskt inte ens om man kan kalla det för "önska". Jag bestämde mig, more like it.
Men Universum, du äger. Bara så att du vet.

Och du - tack.
Från djupet av mitt hjärta, tack.

slutrapport

Alma har kissat inne en gång idag. Bara en.
OK, och lite emotional pee ute i hallen utanför lägenheten, eftersom hon blir så himla glad när man kommer hem och bara "åh men hej åh jaa du är hemma och bara wow jag är så exalteraaad*skvättkissskvätt*".

Annars har mademoiselle skött sig bra.


Fast å andra sidan har kusinen och frugan precis varit här och deras hund är en mardröm.
Men ytterligare en minipinscher skaffad som första hund av ovetande ägare och sin ringa storlek till trots beter sig som en hel jävla superHitler.

Det vore liksom trevligt om hon kunde komma in genom ytterdörren med sin hund för middag utan fingrarna blödandes för att han har huggit henne när hon försökte sätta på kopplet..


F ö har jag två fismaskiner här, Mr Velvet Eyes mamma gav dem kött från en köttgryta igår, och resultatet blev exakt som jag väntade. Le Grande Meatfart De Luxe.
Lukas fiser högt och skrämmer sig själv, alternativt tyst men sjukt dödligt. Alma kör enbart på den senare varianten, som den lilla mini-Mata Hari hon är - liten men jävligt potent, den damen.


Imorgon efter att jag har jobbat klart så kör vi ned till Napoli och Mia med 225 kilo hundmat, 8 flaskor shampo, 20 liter desinfekteringsmedel, handskar, svampar och ca 50-påsar med rengöringsprodukter för hund, 3 boxar hundsnacks och blandad kompott av tuggodisar etc.

Läggdags med de fyrbenta gaskamrarna och min alldeles egna kamin till pojkvän( som för övrigt gör en sjukt god - för att inte nämna snygg, Mr Martha Stewart - köttfärslimpa) som redan snarkar sött i sängen.

Nattinatt, darlings.

le kladd

Osugen eller ej, jag är ett jävla proffs på kladdkaka. Rent ödmjukt.
Jag hade dessutom i lite mörk choklad med hallon i - hell-oo awesomness.

God I rock.

Chocolate Chip Cookie; it´s not you, it´s me. Really.

Det är dessutom ödets förbannade ironi att jag inte är chokladsugen, jag bakade chocolate chip cookies igår.

Där står de, på köksbänken, och bara ser urgoda ut. Och jag är inte ett dugg sugen.
Jag inser att jag har problem i huvudet.


Eftersom jag inte kan ge er kakorna fysiskt, kan ni få receptet istället.



200 gram rumsvarmt smör

3,5 dl socker

1 msk vaniljsocker

2 ägg

6-8 dl vetemjöl

2 tsk bakpulver

3 dl mörk choklad i småbitar

Se till att smöret är rumsvarmt. Eller tärna och rör smöret ett tag. Värm ugnen till 175 grader. Rör ihop smör och socker i en bunke tills det är fluffigt. Tillsätt ägg under omrörning. Blanda mjöl, bakpulver och vaniljsocker i en annan bunke. Rör ner i äggsmeten. Rulla små bollar och platta ut dem. Tryck eventuellt ut mönster med gaffel. Lägg på bakplåtspapper. Baka i cirka 10 - 15 minuter.

iprenmannen, vart är du din lilla blåvita fan

Klockan är halv sju på kvällen och Alma har för dagen ännu varken kissat eller bajsat inne, och jag tror att jag kissar på mig i ren exaltering.

Ikväll komer kusinen och frugan på middag igen, och ikväll står Mr Velvet Eyes för maten.

Eller ja, jag fixar förrätt och potatismos till huvudrätten som är något så italienskt som - köttfärslimpa? Well, vi får se.
Sen ska jag baka kladdkaka, för det är den enda desserten frugan, a k a min kompis K äter.
Själv känner jag - slå mig inte nu - att jag är lite trött på kladdkaka.

Jag inser att jag borde ducka och ta skydd, men något fel är det på mig, jag är inte ett dugg chokladsugen.

Jag har så överjävligt ont i huvudet så jag vill reklamera det just nu, dags att gå och gräva fram huvudvärkstabletter, det här verkar inte gå över.


Gud så roligt inlägg.

summa summarum

Alma kissat ute 2 - inne 2.

Bajsat inne 1, ute 2. Alltid något.


Men när det blev en till pöl på golvet hemma hos Velvet Eyes föräldrar började jag på allvar fundera på hur lilla prinsessan skulle se ut med en pinne uppkörd i röven och rostandes över den öppna elden i kaminen.


Kvällen är ju inte över än, så jag vågar inte ens säga ett ord om hur dagen slutar.


F ö har jag hittat stans bästa skomakare, som bygger om klackar helt och sular om och är en miracleworker i ren allmänhet, och det kostade bara €7 att få mina älskade bruna stövlar fixade.

Det regnar satan ute och därmed hopp om kvällspromenad åt helvete för hundarna, hoppas det har gett sig imorgon innan jag ska jobba, annars är det jag som tejpar fast en binda på valpen.

note to self; fuck ambition

Jag har fått en idé om att istället för att ta ut Alma i trädgården varje morgon, så ska hon ut på "ordentlig promenad, så att hon liksom lär sig att göra sina saker ute as in utanför huset, och inte bara trädgården. Så jag står och klär på mig, tittandes på Alma hela tiden, som ligger och halvsusar i sängen. Och preciiiis när jag kallar på hundarna tar hon ett, två tre kliv och aaaaaaaaaaaaaaaaaah kissar på täcket, allt medans jag bara vrålar MEN FÖR I HELVEEEEEEEEEEEEEEEEEEETE HUND och sveper upp henne och springer ut mot trädgården.

Jag svär Lukas tittade på mig med något som definitivt liknande ett matt förakt.

Allt medans hon kissade på mig, sig själv, och allt runt omkring. Nu är täcket i tvätten, jag har plockat upp Almabajs i trädgården, jag har bytt kläder, och nu ska kissråttan få sig en dusch, för hon luktar som en begagnad Pampers.


Valp, anyone?

i heart IKEA

Julmust.



Pepparkakor.



Julknäcke och Östgötakloster-ost.



Det må bara vara tredje november men kolla om jag bryr mig. Det må vara överpris, men jag tackar högre makter för att IKEA har mataffärer i sina butiker runt om i världen. Jag blev så salig så jag kom helt av mig att baka chocolatechip-cookies.

Nåväl, imorgon är en annan (tjockis)dag.

morgonmys

Jag har hela mitt teförråd upplagrat, jag är en sån människa som alltid har minst tjugo tesorter hemma, och framför mig står en stor mugg med rykande vanilj/vitt te. Jag har pepparkakor, två mysiga hundar (Alma är back in my good graces efter morgonens piss och poop trots regn ute, hurrah vilken duktig tjej!), det spöregnar ute och jag ska kolla på My Life In Ruins, nedbäddad i soffan i min fluffiga morgonrock och angorastrumpor.

Lågsäsong rocks.

billig valp

Idag har fröken Alma haft major setbacks. Kissat ute två och inne tre. Och bajsat inne en. Alltså, jag fattar att det regnar ute och det är tvi och blä att gå ut som liten hund men jävlar vad billig hon är nu.


Med en sentimentalt skälvande suck kommer jag ihåg Lukas som blev rumsren på tre dagar.


Och måste hundjäveln kissa i soffan?!?!

problemet löst

Eller så har man en fantastisk och helt fenomenal pojkvän som bara

"äh men sluta leta online, vi åker till den stora djuraffären ute vid Ciampino och så kör vi ned allt till Napoli när du jobbat klart nästa lördag."

Och jag bara men åh vad jag älskar dig.

dagens projekt

Jag håller på och letar italiensk onlinebutik som säljer hundmat och halsband och koppel och gud vet vad, jag ska skicka ned det till fantastiska Mia Mattson i Napoli, som hjälper så många av de årligen 60 000 övergivna hundar i bara den regionen. Det är vidrigt, vi pratar inte ett par dussin herrelösa hundar här liksom. Det är big business. Läs gärna här.

Jag fick en kommentar för att tag sedan om att hjälpa hundar var"rätt meningslöst " och att man borde koncentrera sig på människor istället. Jag fick den nedlåtande kommentaren av någon jag känner väldigt väl och denna någon har nyligen engagerat sig i volontärarbete, vilket jag personligen tycker är fantastiskt. Men jag tycker fortfarande det var en rätt elak kommentar, faktiskt. Alla väljer vi ju vart vi vill vända våran hjälp till, och jag har valt att hjälpa inte bara människor genom åren, utan även djur. Jag ger pengar till nio fadderbarn, ett gäng vithajar och hundar i södra Italien, för att nämna några av mina val. Så jag köper inga nya skor i vinter, men jag hjälper de som är i de sitsar de är i, på grund av just oss själva, människorna.

Alla gör vi våra val, jag hoppas att man kan förstå det, även om man inte vill hjälpa till. (Vilket jag såklart hoppas att ni gör, t om 10 eller 20 euro går långt för t ex hundarna. Alla kan vi avvara en hundring i månaden. Jo, faktiskt.)

Men min poäng var att varför i hela friden ska det vara så svårt att hitta en sajt som säljer allt? En har halsband men inga koppel, en har maten men inget annat, en tredje har allt men fraktar inte paket över trettio kilo, etc.


Dagens projekt är att hitta just rätt sajt. Vilket är en djungel mina vänner, och en italiensk djungel till råga på allt.
Varför kan inte svenska Lantmännen leverera till Italien för?

November med nystart

Officiellt fr o m igår så är jag sambo, officiellt.
Jag är fri från mitt helvetes (fejkade, olagliga) kontrakt med min galna hyresvärdinna, och jag behöver förhoppningsvis aldrig se en rumskamrat igen så länge jag lever.

Ingen av dem är en värda spaltmillimeter på bloggen, de är en samling lowlives som kan sitta med sina drogproblem/kommer aldrig vara lycklig, bulimiker/pappasrikalillaflickavillhameruppmärksamhet (och vet din pojkvän att du vill göra slut med honom?) alldeles för sig själva.

Jag är så trött på folk som utnyttjar och skriker och beter sig illa, jag är så trött på hela mänskligheten just nu så det får liksom bara vara. Och jag kommer inte lita på folk jag inte redan känner helst någonsin, eftersom om och om igen så lär jag mig hur folk absolut och fullständigt bara bryr sig om sig själva, oavsett vad.

Jag är lycklig, jag har två håriga små barn ;), en underbar pojkvän som är så fantastisk på alla sätt och vis, med en familj som jag älskar och som tagit emot mig med öppna armar, ett eget hus utan vidriga hyresvärdinnor som blåser en på pengar och en vacker trädgård. Och ja just det, jag har också världens underbaraste vänner.

Mina flickor, som jag kan lita på, oavsett vad.

Snart kommer Gabbiz hit, helgen efter Linda, och helgen efter det Annika.

Kan ni fatta vilken lyx det är att få ha tre veckor i rad fyllda av fina flickor? Jag ska baka och laga mat och krama och pussa och ta ut dem som vill tas ut och bädda ner i soffan för dem som vill bäddas ned. Åh, jag längtar. November börjar fint, november är nystart och det känns så riktigt jäkla skönt.

Och så har jag en vacker park nära mitt hus, en enorm park med romerska akvedukter som löper i flera mil. Så vackert så att man blir lugn bara av att se på det.

Vacker visdom för vackra kvinnor

Medan Mr Velvet Eyes lagar middag och jag pussar på dubbel uppsättning hundar i famnen (och Alma med tassarna på bordet som nosar vääldigt nyfiket på vad jag gör), vill jag bara dela med mig av ett av mina favoritcitat, från en av mina favoritkvinnor.

"For attractive lips, speak words of kindness. For lovely eyes, seek out the good in people. For a slim figure, share your food with the hungry. For beautiful hair, let a child run his/her fingers through it once a day. For poise, walk with the knowledge that you never walk alone. People, even more than things, have to be restored, renewed, revived, reclaimed, and redeemed; never throw out anyone. Remember, if you ever need a helping hand, you will find one at the end of each of your arms. As you grow older, you will discover that you have two hands; one for helping yourself, and the other for helping others. "

jag ar sjukt hitech and proud of it!

bebes! Direktbloggat fran bak pa motorinon, live from the streets of Rome!


Fan vad stolt jag ar over mig sjalv just nu :-)

inte många knop

Dagen idag började inte annorlunda än igår. Ut med hundarna, lillan lyckades igen med att sova natten igenom utan olyckor, hurrah hurrah, och allt är gjort ute, och nu sitter vi i trädgården och tar det lugnt.

Alma sover innanför min tröja, och Lukas på mina ben, som jag har lagt upp på en stol. Solen skiner och det är runt 20-strecket igen i temperatur. Jag måste säga att det är en trevlig omväxling från förra året, då det regnade utan så mycket som en sekunds uppehåll i oktober och november, 68 dagar i sträck.

Igår hade vi middag här hemma för Velvet Eyes kusin med fru, som även är en av mina tjejkompisar. Lukas är otroligt aggressiv mot deras hanhund, och nog för att deras hund har noll social kod i sig, men igår tyckte till och med jag att det var lite överdrivet med fullt utvecklade attacker, så det var lite bassning från min sida som fick gälla, men som tur var så lugnade det ned sig tillslut.

Vi åt ute i trädgården, jag hade tänt ljus och dukat med nya vinglas och Velvet Nonnas (mormor) röda glastallrikar, vi åt smördegsinbakt prosciutto och rökt ost, vi åt färsbiffar med basmatiris, sallad med fetaost och till efterrätt hade jag hembakt äppelpaj och kladdkaka.


Nyss åt jag min frukost, en redig bit av min äppelpaj och ett stort glas mjölk.
Det vet ju alla att äpplen är precis hur nyttigt som helst.


Och i all ödmjukhet måste jag ju säga att min äppelpaj är kanske precis hur jäkla god som helst.





5 äpplen

Kanel

2 ½ dl socker
2 ½ dl mjöl
2 ½ dl havregryn

½ tsk bakpulver

100 g smör

1 uppvispat ägg



Skiva äpplena och lägg underst i en smörad och sockrad form. Sockra lätt och pudra kanel på.

Smält smöret.
Blanda alla torra ingredienser, släng i ett stänk kanel där med. Blanda ned det svala smöret, sedan det uppvispade ägget.

Häll över äpplena, och dekorera översta lagret med mer skivade äpplen. Pudra över kanel.
In i ugnen som är på 200 grader, grädda längst ned i 40 minuter.


Du kan såklart byta ut äpplen mot vilken frukt eller vilka bär som helst. :)

utpressning i ren maffiastil

Jag fick precis reda på av Velvet Eyes att han var tvungen att avbeställa bredbandet från Fastweb och beställa ADSL-internet från...precis. Telecom.

(ADSL?! Vem fan har ADSL 2009!?)


Min nemesis och mitt stora hatobjekt.
Varför?
För att de kontrollerar telenätet och vill inte ge Fastweb en öppen "slot" att dra in sin internetlina på.

Vad. I. Hela. Helvete.


Till och med i afrikanska länder där de äter myror funkar det fan i mig bättre än det här jävla landet ibland.

Tisdag i trädgården

Det är cirka 22 grader och sol i Rom. Jag har ledigt hela veckan, ska vila stämbanden som jag kört i botten lite grann. Även om de är bättre nu. Men vi kan kalla det VAB? Valp och icke-valp behöver lite tid och uppmärksamhet.

Igår startade min dag rätt pissigt, med operatörsbytet äntligen igenom men fick jag med mig Pin-koden till det nya sim-kortet igår eller? Såklart inte. Har jag nycklar så jag kan åka hem och hämta? Såklart inte. Jag dyker upp för jobb 07.30 bara för att inse att min bögiga dramadrottning till urusel chef har dubbelbokat sina guider och sedan ljuger om det. Jag bad honom att dra åt helvete (igen) och gick därifrån, helt ursinnig. Hade jag inte gått iväg så hade jag sagt både det ena och det andra jag hade fått ångra.

Satt och youtubade x-factor i min gamla lägenhet hos T som tagit över mitt rum månaden ut innan det var dags för jobb klockan 13, och jag är helt kär i flera deltagare så jag tyckr de ska vinna allihopa.


Idag gick jag upp nästan samtidigt som Velvet Eyes åkte till jobbet, Alma blev utburen i trädgården och både kissade och bajsade (tre gånger, imponerande för en så liten hund. Fast hennes fjärtar är inte lika imponerande. Jesus. Liten, men sannerligen potent, fröken Alma.) ute. Helt sjukt hur lyrisk man kan bli över små framgångar i livet. Lukas och Alma låg och sov i mitt knä i två timmar imorse ute i trädgården, och nu är de i gräset. Jag har gett Lukas en mjuk tuggis för tänderna - som Alma tog och återvände med bara 25% kvar och helt kladdig (småbarnskladd), och sedan kastade jag studsboll. Sedan fick Lukas istället en salamipinne med vitlök, eftersom inget annat verkade duga för monsieur idag. Jag vet att jag kommer få ångra den jäkla salamipinnen, luktar ju rent utav sagt röv. Röv med vitlök.

För att sysselsätta barnen gav jag dem varsin tuggsko med inpillade bitar hundgodis. Lukas fattade ju galoppen på en gång och ligger och gnager vid ginsengbusken, men Alma är mest intresserad av att leka med Lukas, som i sin tur morrar varje gång hon närmar sig tuggbenet.
Morrar as in, rather unfriendly way of saying get the fuck away from me-kind of morr.

F ö har Lukas åkt på koppeltvång, han är väl inte sådär jätteimpad av valptornadon i huset som han måste dela kel och kramar och uppmärksamhet med, så efter ett par dagar av att sticka utomhus och hans slutgiltliga coup d’état när han kissade på sängen (....) är han under järnkoll.

Han är sån, subtil, men vass. Ingen hund som hamnar i öppen konflikt med morr och slgsmål och ohängt uppförande, men liksom..en stillsam, men ack så effektiv protest. Inte för att jag kan klandra honom heller, han har varit herre på täppan i nio och ett halvt år. Han bodde ihop med en hund förra året (rabiat råtta, more like it), men den skabbiga wannabetofflan rörde jag ju inte särskilt frivilligt. Men Alma ska ju också upp i famnen och pussas på och gosas med.

Inte helt populärt, alltså.

Men de leker ihop också, vilket är underbart att se. Lukas har ett ljust knorrande ljud som jag blirhelt glad av att höra. Fast just nu ligger Alma i mitt knä eftersom fröken Noll Social Förmåga inte fattade att lägga av med att rulla emot Lukas när han jobbade på sin tuggsko.


Så jag sitter ute i solen med hembakt bröd med svensk Ösgötaklosterost på (tack Ikea) och tomater och dricker mjölk och bara tycker det är skönt i allmänhet att få vara.


Sedan kom jag på en sak häromdagen. Min blogg kanske har tråkat ut totalt med sambolivoch valpar och inga mer galna dater och misslyckade individer till män som jamar efter att de försökt hångla upp mig, men jag åker numera tunnelbana till jobbet.
Och mina vänner, Roms tunnelbana är ett veritabelt minfält av freaks.


Fast idag njuter jag av sol, trädgård och hundar.

Och så var det där med en till liten nyhet

Vår lilla familj är numer inte bara tre.
Det där jag skulle titta på?


Det var Lillstrumpan här.
Lillen blev döpt efter gamla testamentet, Lukas = bringare av ljus. Lillan fick namnet Alma, som betyder själ på spanska.
Så stort tack till min älskade Kati Katt som lät mig stjäla ett av hennes favoritnamn, och lycka till till mig själv att någonsin döpa frmatida barn eftersom jag använder upp alla namn.

Hon är hemskt söt och rar, fyra och en halv månad liten. Temperamentsmässigt likt Lillen som är lugn och harmonisk, hon skäller knappt men när hon gör så är det oftast på spöken och ett väldans ljust litet bjäbb.

Kanske världens sötaste lilla tös.

Previously, on Life In Rome

Insikt om att jag bor i ett u-land förstärks när jag beställer internet för tre veckor sedan till Mr Velvet Eyes hus och blir lovad en tekniker inom 48 timmar.

Inom 48 timmar ringde JAG och undrade wtf, mate?
Fick till svar att Fastweb måste vänta på Telecom som måste dra lina in till lägenheten. Telecom är f ö hatföretaget som sponsrat de senaste tre månadernas värdelösa internet i min lägenhet, det som funkar kanske tre timmar om dagen, om det ens funkar ö h t. I skrivande stund väntar vi fortfarande. På Telecom, på internet och på den fasta telefonlinan.

När det väl kommer (om?) så ska jag ha 1000 minuter att ringa för i månaden, och bredband på nätet. Den som lever får se.

Jag har bytt mobilabonnemang till 3. Mer taltid och sms för mindre pengar, och ny mobil blev det också, efter att min älskade guldsnurra började valsa på sista refrängen efter tre år trogen tjänst. En Nokia E71 blev det, köpt av Velvet Eyes kollega som uppgraderat till en iPhone.
Känner mig sjukt hitech, och väntar på att numret ska föras över från mitt gamla abonnemang till det nya. Förra söndagen använda jag upp alla mina tillåtna minuter för en vecka på en dag. Jag har 200 minuter i veckan för 3, jag använde upp - håll i er nu kids, såhär arbetar ett proffs - 199 minuter och 37 sekunder.

Det är här jag låter er infoga era imponerade sus.

Numret skulle vara överfört idag, "tio" arbetsdagar senare (egentligen alltså 15). Är det?
Såklart inte.
Så ringer det ett suspekt +39 nummer, svara.


Jag har sagt upp mitt kontrakt i lägenheten. En hel cirkus som urartade helt och jag orkar inte ens gå in på allt, men vi nöjer oss med att fr o m den 1/11 är jag fri från min galna hyresvärdinna.

Dock har jag redan flyttat ut sedan en vecka, officiellt flyttat alla mina saker och boat in mig. I en fin lägenhet med ett sovrum, vardagsrum, kök och badrum och en uteplats med en trädgård.
I den trädgården finns det nylagt gräs, ett litet citronträd, ett Olive Nano-tree och lite annat, i sommar blir det grönsaker och tulpaner till våren och gud vet vad.
Lillen är sjukt nöjd med att ligga ute och sola i en trädgård och att vi har en fin ren park att gå i, med gammal romersk väg byggd av Vespanianus 69 e.Kr.

Och mest nöjda av allt är vi med samboendet.
Jag har blivit sambo med Velvet Eyes.


Velvet Mamma har tagit 95% av alla mina kläder för tvättning (älskar den kvinnan) och jag sorterade tre svarta sopsäckar jag gav bort (sorry girls).
Så idag har jag sorterat klart det mesta i småplocksväg, det sista behöver jag åka till Ikea och köpa sorteringskartonger och allmän förvaring för.


Just nu har jag pratat med min älskade Gabbiz på msn, och håller på och baka bröd och äppelpaj.
(Och fulsurfar på grannens nät igen, tack snälla granne som inte låser sitt internet, fortsätt med det.)

Samboliv.....känns stort. Fint.

iiih

Ikväll ska jag iväg och se om jag hittar vad jag har letat efter ett tag nu.
Håll tummarna.
Iih. Men jag är sjukt exalterad.


F ö har jag skaffat internet hos Mr Velvet Eyes. Så nu blir det inte så mycket pauser.




Men ih. Nu ska jag iväg.
Håll tummarna!

wtf wednesdays

Om Liza har något otalt med tisdagar så börjar jag tro att onsdagar är min banedag.

Jag börjar tro att mina grupper jag gör rätt ofta nu, med ett reseföretag där klientelet är mellan 18-35, har en hemlig tävling om vem som är värsta gruppen.

Idag avvisade jag nästan en tredjedel av min grupp med flit, jag fick så nog av dem. Det är en sak att vara trött och hungrig på tur, det fattar jag. Men att som vuxen människa stå och göra grimaser och himla med ögonen och viska bakom ryggen på din guide och tro att hon inte hör, då kan du om inte dra åt helvete, dra från min tur.

Innan jag svängde in mot den sista etappen, med andra ord Rafaelrummen, så sade jag att de som hade fått nog av turen fick gå rakt till Sistinska Kapellet, för jag hade definitivt fått nog av suckar och himlande ögon och grimaser, och jag jobbar också en lång dag och får betalt för hälften, jag åt också bara frukost och inget mer, och jag går inte ens på toaletten, och nu fick det liksom vara bra med vuxna människor och deras gnäll. Det finns en kafeteria vid kapellet, gå in efteråt och sitt och vänta, tack ska ni ha, så går jag med dem som faktiskt är intresserade in i Rafaelrummen.

Herregud. Vuxna människor till att bete sig som rena jävla snorungar, rent utav sagt.
Det finns ingen som tvingar dig att gå på en tur, du har betalat för det och passar det inte, är du så dum i huvudet att du beter dig på det här sättet, i vuxen jävla ålder, i en av världens mest magnifika ställen med en guide som, rent objektivt, är riktigt bra - eller vill du hellre ha en tjock, orakad under armarna, otrevlig italiensk guide som monotont mässar "änd diss iz väääry ååld, änd väääry impårrtantt", be my guest.

Snorungar.
Jag är din guide, inte din museibitch, ohängda tjugoåriga snorvalp.



Så det var inte läge för min chef att tala om för mig att han vill ta tillbaka vissa datum i oktober han gett mig när han var arg på en annan guide och gav mig även hennes datum.
Wtf? Hur är det mitt fel eller problem, för den delen?
Oprofessionella jäv......eller vänta. Det är datum för studentgrupperna.
Han kan ta dem. Jag hajkar hellre upp och ned Palatinkullen sex gånger på en dag i ösregn än tar fler såna här grupper.

godnatt

Jag kom precis hem. Min dag har gått från 09-21, i ett sträck. Jag fick en till tur pålagd.
Mr Velvet Eyes hämtade upp mig efter jobbet - efter att ha hämtat mig från Vatikanen 17:50 och skjutsat mig igenom stan för min nästa tur som började 18, för att sedan åka hem, ta ut lillen och komma tillbaka, och vi åt kinamat. Efter middagen tog vi en lång väg hem genom vackra kvällsupplysta Rom med milda 25 grader, och nu ska jag sova.

Imorgon jobbar jag 07.30 - 21, så inget att rapportera då direkt, särskilt inte eftersom jag ska direkt på 60-årskalas efter jobbet.

Håll nu tumarna att jag har iallafall en timme någonstans på eftermiddagen för att byta om så att jag slipper ha haft samma kläder på mig i 14 timmar på det där kalaset. Annars kommer jag nog inte bli så superpopulär hos de andra gästerna, tror jag nog.

godmorgon

Jag ska ge mig ut i det lätt oroväckande molniga Rom och jobba en 8-timmarstur idag. Colosseum på morgonen och Vatikanen på eftermiddagen, och när jag kommer hem ska de första två avsnitten av Gossip Girl ha laddat färdigt.


Och säsongspremiären av Greys.

Överhängande risk för att turen kommer handla om Blair och Serena och huruvida George faktiskt kunde tillåtas dö finns.

tasty thursday treats

Vi har varit och handlat, inte plantor den här gången men mat.
Ikväll ska vi ha middag för en av Mr Velvet Eyes vänner som gifter sig nästa lördag.
Ingen aning om varför det inte involverar hans framtida fru, men det är en sorts svensexa-middag, fast minus ...sexandet? Vi är tre tjejer och fem killar som äter ihop, och de är ju alla kompisar sedan hundraelva år.


Jag bakar kladdkaka, Mr Velvet Eyes gav mig precis en liten hutt Baileys Cream Caramel (kärlek), och jag ska in i köket och lägga upp prosciutton, ostarna, de inlagda grönsakerna - soltorkade tomater, kronärtskockor och aubergine i olja -, sedan ska det hämtas pizza från det fantastiska stället mellan akvedukterna, och kladdkaka till dessert då. Med grädde. Som jag ska vispa för hand eftersom Mr Velvet Eyes inte har en visp hemma.

Vad tror ni om en skvätt Baileys i den grädden?
Eller fuck it, om jag ska vispa grädde för hand damnit, kommer jag hutta i mig Baileysen själv.




Ok, nu hade han hittat en visp hemma hos sin bror. Vilken stjärna han är.
Men jag tror nog jag kan hutta Baileys ändå, eller vad tror ni?

what a difference a year makes, 365 little days

Jag inser att för ett år sedan handlade bloggen om multipla friare och fester och klänningar och högklackat och sladdriga kyssar och otrogna hundar och värdelösa människor i mitt liv.

Jag inser att nu, ett år senare, handlar bloggen om trädgårdar, gummistövlar, kärlek och gos i soffan och underbara människor i mitt liv.

Jag är ledsen om det tråkar ut er, men jag är hur lycklig som helst.


Bara en sån sak.



Helt avskilt från detta dock, note to my fucking self;
nästa gång du ska spendera fyra dagar hos din pojkvän, ta med dig din jäkla pincett.
Herregud, de här ögonbrynen....jesus.

happiness is a garden

När jag är hos Mr Velvet Eyes så försvinner jag, inte bara för att jag pussar på honom men för att han, håll i er nu, inte har internet.
Helt fantastiskt trots mot the 21st digital century, if you ask me.
(Ja, jag har hittat grannens nät att fulsurfa på.)


Helgen nere i södra Italien var helt fantastiskt, så avslappnande och mysigt och bara vara ute och ränna i landsbygden och komma hem till mammas hemlagade lunch och middag.
Och jag är nog helt kär i hans morfar. 86 år och envis som synden, men otroligt rar. Det första intrycket jag fick emotionellt när jag träffade honom var en enorm sorg, jag blev helt tårögd när jag kände hur hans ensamhet liksom bara slog emot mig. Hans fru gick bort för två år sedan och han saknar henne så fruktansvärt.
Jag vill bara krama honom, mest hela tiden.

Han var så nöjd med att ha oss där och gjorde en formidabel ansträngning att prata ren italienska med mig, då jag fattar noll när de börjar prata sin regions dialekt, och tog stort nöje i min förtjusning över persikor som väger ett halvt kilo styck, eller min rena extas när jag upptäckte denna märkliga grönsak som är stor som en svensk honungsmelon, men är som en gurka, bara lite sötare. Sjukt gott.


I måndags jobbade jag, och efter fyra år i Rom nådde jag till slut bristningsgränsen. Jag orkar inte gå in på hela historien, men jag fick verkligen nog av en bitchig italiensk guide för mycket, jag bad på allvar henne dra åt helvete. I Sistinska Kapellet.
New high? New low?
I am thinking definitely new high.

De där jävla korparna är de mest miserabla kräk som finns.


Hela veckan har varit lugn för mig, jag har jobb hela dagen imorgon och på lördag.
Igår var jag och Mr Velvet Eyes och handlade plantor.
Den här trädgården han har är...eh.....lite sparsam, kan vi säga. Tre buskar och en sjuhelvetes massa ogräs.
Jag har ju däremot saknat att påta i en trädgård sedan jag bodde i Sicilien, och har således bestämt mig för att ha detta som mitt Projekt.

Det som blev inhandlat igår;

* Citronträd (Liten, såklart. Behöver växa till sig.)
* Olivträd (alltså, Nano-version. Den är en halvmeter hög och sjukt söt. Dock har den oliver.)
* Friserad variant av träd. Fyra stammar med tillklippta "bollar".
* En hel kartong med ljung
* Lavendel
* Rosmarin
* Rosa bärliknande planta (namn...eh..)
* Physalis / Chinese lantern, 3 stycken (perenner som lever hela vintern, men deras klarorange små lyktor är härliga små färgklickar för hösten)
* Tre blåa blommor (behöver helt klart jobba på det här med namn på saker)
* Tre träbaljor i tre olika storlekar


Allt står mest och väntar ute på terassen just nu, för först ska ju ogräset rivas upp och jorden behandlas så det inte kommer tillbaka, och sedan bestämde vi oss istället för att så gräs, så ska vi beställa färdigt gräs. Så Mr Velvet Eyes pappa sade att han skulle ringa deras trädgårdsmästare som lade deras gräs att komma och lägga vårt, och plantera träden.
Med tanke på hur liten yta det handlar om så ska kostnaden ligga på kanske €60.

Lite vill jag ju göra allt själv (såklart), men det är ett litet pris att betala om jag slipper ogräs och döende träd. Runt basen på träden ska jag plantera en ring med blommor, och intill muren ska jag lämna en frå gång av jord, cirka 20 centimeter bred, så att jag kan så blommor och örter i vår.

Det är aningens olyckligt att vara så otroligt entusiastisk över Projekt Trädgård när man är i lite fel säsong. Eller ja, i Rom blommar det mesta tills november, men jag får vackert vänta just nu. Därav inköpslistan av ljung och träd.
Träd är en lös definition, inte feta ekar, men små unga saker. Det här är ju inte hektar efter hekat av mark direkt, men en uteplats på ca 40 m2 varav cirka 15 m2 med jord.

Nästa vecka ska vi även inhandla ett träd till, vilket vet jag inte. Granatäpple, persika, mandel eller apelsin? En buske kanske, jag såg något ljuvligt rött och blomstrande på väg ut igår som jag tror skulle sitta perfekt i ett hörn. Fina stenar vill jag hitta också, för att använda som avgränsningen mellan planterade blommor och gräs och vad som sedan ska bli örtträdgården.

I vår ska jag sätta jordgubbar, basilika, timjan, salvia, oregano, citronmeliss, tomater, tulpaner och massa färgglada blommor.

Jag är så förväntansfull, ni anar inte.
Före och efter bilder utlovas.


Nu ska jag gå och plantera blommor i större vaser, så att de överlever sin väntan.
Lycka är jord under naglarna. :)

jaga solen, mot sherwoodskogen!

Jag behöver mobilblogga. Ärligt. Jag inser ju att mina fem läsare får panik när jag inte hör av mig på en eller två dagar.

Eller så är jag inte så egocentrisk och tror att någon bryr sig egentligen alls. ;)

I förrigår blev det kinamat och bio, vi såg Videocracy.
Jag älskar verkligen Italien, men det är ju ett land med helt enorma problem. Problem som ter sig nästintill omöjliga hemma i Sverige att ens ta till sig 2009, men som är vardag i Italien. Ibland, osm när jag ser filmer/dokumentärer som Videocracy, blir jag påmind om varför det här stället gör mig helt mörkrädd ibland.

På vägen hem öppnade hela guds vrede sig från himlen och det regnade så absurdt mycket att vi bara gapskrattade oss hem på motorinon, dränkt är liksom bara förnamnet på hur blöta vi blev.

Både igår och idag har jag därför varit klädd för regn och kyla, igår var det mest kvavt fram tills kvällen då hela helvetet brakade loss igen (tänk åska och blixtar så långt ögat kan nå och monsunvärdigt regn på det.).
Igår lagade Mamma Velvet Eyes middag, föräldrarna har återkommit från sin tiodagars semester och det var italiensk mamma för hela slanten igår. Jag älskar den kvinnans matlagning, mamma mia. Det var fisk och friterad fisk, calamare och sardiner och färska citroner från södra italien och ostar och prosciutto och hemgjord pizza och hemodlade och lagade bönor som jag älskar och grönsaker och vin och jag dör av kulinarisk lycka, let me tell you. Vi satt ute under skydd medan det regnade och åskade runtomkring oss, det var rätt mysigt faktiskt.
Det var ju ändå runt 23 grader ute, så det var helt okej.


Imorse vid sju var det regnigt och svart himmel, så jag gick till jobbet med strumbyxor och stövlar och skinnjacka på. Jag kom ut till 32 grader och sol. Jamen dåså.
Fast det känns som en passande metafor flör min grupp idag. Herregud, så svårflirtade de verkade. Inte ett enda leende eller fniss eller knappt någon reaktion alls, jag dansar osm en ballerina och ger mig självaste fan på att engagera dem och få dem att delta i turen, och tydligen gick det hem. I slutet stod de all kvar och lyssnade som små ljus på svar jag gav på alla deras enskilda frågor och bara "best guide ever".
Jamen dåså.

Jag blir fan aldrig klok på folk.

Nu ska jag slänga ned lite kläder i en weekendväska och ge mig iväg, i eftermiddag åker vi ned till Puglia i södra Italien, vi är båda lediga hela helgen och det ska bli underbart att få åka på lite äventyr med Mr Velvet Eyes, och lillen ska med såklart, han kommer säkert uppskatta en paus från all åska då han inte är ett större fan av det hela, om vi säger så. (Åska = lillen sitter och trycker i ett hörn i badrummet. )

Medans jag väntar på att Mr Velvet Eyes ska jobba klart ska jag till hans tjejkompis salong och vaxa mig, få massage och putsa ögonbrynen (vilket jag gör själv i vanliga fall men alltid trevligare att outsourca de yttre renoveringarna, tycker jag.), och efter det hämtar han mig och vi åker ned.


Bikini, klänning, läppglans och mat till lillen, laddad iPod och off I go.
Tadaaaaa darlings!

R.I.P

1952 - 2009

list, javisst

Ni har, så då gör jag också.

Nämn något som gjorde dig glad igår: Att få lägga mig och sova med min (snarkande) älskling. Att han är så fin, på alla sätt och vis, den mannen.

Vad gjorde du kl 08 imorse: Var ute med lillen innan jobbet och pratade med mr velvet eyes på telefon, han var redan på jobbet.

Vad gjorde du för 15 min sedan: Surfade runt lite, gav upp på de där röda druvorna och sde till lillen att sluta slicka sin framtass, den är jävligt ren.

Det sista du sa högt: "Ses om en halvtimme, amore." Till Mr Velvet Eyes som är på väg hem till mig, fast på italienska. Men det hade väl inte hjälpt er så mycket om jag skrev det på italienska kanske.

Det senaste någon sa till dig: ”Ses om en liten stund, puss puss”. Se ovan, fast i reverse.

Vad har du druckit idag: Vatten och ...eh, öl. (Se tidigare inlägg om kunder som köper öl till mig.)

Vad var det senaste du åt: Röda druvor. Fast till lunch var det kinamat. Dumplings, (...vad heter de på svenska? Tragiskt att jag inte vet.) vitt ris och citronkyckling.

Vad var det senaste du köpte: En orange folder, min gamla är sönder och jag behöver den för en av mina agenturer när jag möter kunder. € 0.50 kostade den.

Vad är det för färg på din ytterdörr: Brunt trä utanför, målad vit innanför.

Vad är det för väder hos dig nu: Svalt. Halvmulet, men jag tror regnet har gett sig för idag.

Godaste glassmaken: San Crispinos rosa grapefrukt eller deras hallonsorbet. Fast deras karamellmaräng är inte illa den heller.

Tror du på kärlek vid första ögonkastet: Jag är tillsammans med min :)

Sover du tungt: Jag verkar ligga på varannan-veckas-schema på den fronten. Antagligen ärvt något muterat system från mina föäldrar där den ena sover som de döda och den andra vaknar om en mygga fiser i Arvidsjaur.

Drömmer du mardrömmar: Ibland, men inte så ofta. Kanske någon gång per år?

Trivs du med ditt jobb: ÄLSKAR mitt jobb.

Favoritklädsel: Klänning på sommaren (vilket i Rom betyder "maj-september".). Annars är jag förtjust i jeans+blus+läderjacka.

Favoritlåt just nu: Inte en chans att jag har en. Idag är det nytändning av "Sex on Fire" med Kings of Leon för mig.

Vad ser du om du tittar till höger: Mitt nattduksbord med fyra böcker på, mitt fönster, fönsterbräda med orkidéer och en bronsstaty av Buddhas huvud, ljus, inramade foton och glashäst. Mina resväskor som står staplade på varandra då hörnet de annars bor vid bredvid garderoben är den vattenskadade väggen med ett hål i för tillfället.

Vad gör dig glad just nu: Min älskling, min lilla hund, mitt jobb, och alltid, fast de inte är här, mina älskade, fina, underbara vänner.

Vad ska du göra härnäst: Surfa vidare, gå på toa, pussa på min älskling som kommer hit.

Höger eller vänsterhänt: Höger.

Humör just nu: Glad. :) Lugn, avslappnad och på allmänt bra humör, som för det mesta.

Favoritgodis: Lösgodis. Blir ack så mer favoriserad när jag bara har tillgång till det ett par gånger per år. Men då jävlar i min låda går jag in för det. ;)

Kläder just nu: Svart klänning med en grön kragtröja till. (Kragtröja? Så kan det väl inte heta? Engelskans "polo"? Herregud. Jag skrämmer mig själv.)

Sommarplaner: Undrar väl också exakt hur länge den här listan har varit uppe, september känns knappast som högsommar. Men så fort vädret slutar muppa sig med regn och de nästan 30 graderna åtföljs av sol så finns det en eller två dagar till på stranden inbokade. Åka ned till södra Italien nästa helg.

Hur många kuddar sover du med: Tre. En envänder jag inte alls, en åker ned på golvet och en under huvudet. Sjukt logiskt.

Spelar du något instrument: Nej, men mina kunder spelar ibland harpa på mina nerver. Som aset idag som efter en kvart in på turen undrade om turen skulle starta då allt han hörde var en lektion i konsthistoria. Jag sade att det var turen, och att jag förklarar allt för hans skull, och det var tråkigt om han inte gillade det men han fick en order om att sit yourself down, sir av mig. Med hela stränga rösten. Resten av gruppen nickade högst gillande, ska ni veta.

Morgon- eller nattmänniska: Natt. Definitivt natt. Så natt att jag gillar morgon om jag är uppe snortidigt. Tänk...fem.

Vad är viktigast för dig:Sparar gabbiz svar jag med. Trygghet (ekonomisk, fysisk, känslomässig), kärlek (familj och vänner), harmoni (balans i livet, balans i själen).

Är du kittlig: Beror på vart och när. Dock har mr velvet eyes en fantastisk förmåga att låsa fast mina armar och kittla mig på halsen med munnen på ett sätt som driver min röst upp i frekvens endast hörd av hundar i ren kittelpanik.

Snarkar du: Snusar som en liten älva. Kan kanske ha gjort mig skyldig till svagt vibrato när jag är förkyld. ;)

Stjärntecken:Vädur baby.

Äckligaste insekten: kackerfuckinglacka.

inregnad tur

Jag skulle ha jobbat tills halv sju ikväll, men min Colosseumtur i eftermiddags blev flyttad tills imorgon eftermiddag istället. Himlen öppnade sig något fenomenalt med spöregn en masse och åska och blixtar, och mina klienter köpte en öl till mig och kom fram till att kanske imorgon var bättre, och betalade en taxi hem till mig. Jag älskar kanadensare.


Så hemma och kollar igenom x-factor auditions, saknar wifey som kommenterar alla låtar alternativt snyftar sentimentalt med mig och äter röda druvor. (Eftersom vi vet vad som händer med de gröna dårå..)

Röda druvor är inte alls lika goda, det har jag aldrig tyckt. Dessutom är de så fullproppade med stora feta kärnor så det blir ett helt arbete att äta dem.


Jag har fortfarande ett hål i väggen.
Skulle inte min rörmokare ha kommit idag och fixat till det, undrar jag. Sedan kommer jag ju på att nej, ja just det, jag bor i Italien. Om det är lagat inom tre veckor har jag tur.

dagens vitaminkick

Han är bara för jäkla skön, den här killen. Man sitter bara och fånler.

en tanke

Om man ringer någon om och om igen, och har ringt i, säg, elva månader utan att få ett svar, skulle det möjligen vara rimligt att tro att den personen faktiskt inte vill prata med dig?


Madonna Santa.
"Don´t Answer 2" ger sig liksom inte.
Ja, han är inskriven så i min telfeon.
Nej, jag kommer knappt ihåg vem det är.

Någonstans från hösten 08. Ni vet. Då när vi var ute, jämnt.
Basta.

sweet sunday

Middag igår med våra vänner, och jag kommer nog aldrig upphöra förvånas över hur folk ens orkar med att ha ouppfostrade hundar som beter sig som små kräk och skämmer ut dem. De är hur gulliga som helst, men är det fel om jag tycker det är sjukt synd att deras hund måste framstå som ett litet kräk bara för att han är ouppfostrad?

Idag körde vi söndagslunch Italian style, bjöd över sex av mr velvet eyes vänner och så åt vi god mat, skrattade så vi fick håll, såg AS Roma vinna över Siena med 2-1 och hade en väldigt trevlig eftermiddag på det.

När alla hade gått låg vi i soffan och pratade tills det blev mörkt ute och vi var tvungna att kliva upp och tända en lampa, och medan mr velvet eyes åt en kvällsmacka såg jag på Prins Caspian, jag var inte hungrig för fem öre.

Ikväll sover vi hos mig, och jag sitter och undrar om ljuset från hålet i min vägg kommer väcka mig eller inte. Hål i väggen. Så sjukt....ghetto.
Jag har försökt övertala mr velvet eyes att lukta på svart menthol så han inte snarkar, men efter två inhaleringar bad han om nåd och hävdade att det hela luktade svettig fot alternativt röv, så han kom undan. ;)
Antingen så sover jag bara lätt den senaste veckan eller så har snarkandet eskalerat, men jag kan ju inte ens sova när min nano-hund snarkar, så glöm att det går med en hel karl.

F ö talar han med sin mormor i sömnen. Mannen alltså, inte hunden. Det är sjukt sött.

Nu ska jag kura ihop mig med mina män i sängen, lillen och mr velvet eyes ligger sida vid sida och snusar ikapp.

Imorgon ska jag till Vatikanen på morgonen och Colosseum på eftermiddagen.
Inte ett dugg synd om mig, tolvtimmarsdag till trots.
Hur ser er dag ut?

take away lucka, ja tack...?

Upp imorse kvart i sju, sju kom rörmokaren för att montera ned halva köket och banka hål i väggen. Kan ju nu såhär på eftermiddagen konstatera att det är rätt praktiskt att ha ett hål mellan mitt sovrum och köket, man kan ju skicka mat emellan....eller nåt.

Hela min sovrummsvägg är ju som bekant förstörd, och köket just nu ser förjäkligt ut. Ett gapande öppet hål i ena hörnet, och givetvis, glöm inte, min alldeles egna take away lucka in till mitt rum.

Jag vore sjukt mycket mer entusiastisk över den om jag kunde koppla den där luckan till min favorita thai/sushi restaurang här i Rom, jag lovar.

Jobbade dubbelskift idag, två studentgrupper på raken i halvt komaliknande tillstånd, rena glädjen.
De är galet lyriska efteråt, men under tiden turen pågår är de inget att ha, det kan jag lova.
Kyrkan var stängd idag under dagen så jag fick ta ut dem den lååånga vägen, annars känd som utgången för dem som inte är i grupp. Det är världens längsta och meckigaste väg ut från museét, med rena Disneyland av souvenirer på väg ut.

När jag väl kom ut och insåg att kön til entreén sträckte sig i cirka en kilometer, då var det bara att tänka snabbt. Ringde gruppledaren för min andra grupp och skjöt på turen en timme.

Får man vara lite sjukt nöjd med sig själv eller? Fanns ingen kö alls när de väl kom, och tur var det. Dessutom var de klara med att låsa kyrkan, så jag kom ut rätt väg dessutom. Grupputgången tar en ut precis vid sidan av St Peterskyrkan, inte en halv mil bort som den andra.

Mr Velvet Eyes kom och hämtade mig efter jobbet, jag kom nedskuttande för gatan helt i vitt och där stod han, min vackra vackra man, i svart och bara log med armarna utsträckta. När jag öppnade sätet för att ta fram min hjälm låg det en vacker ros där i.
Vid hemkomst skulle jag ta ut lillen men ungefär tre minuter efter utgång började det åska, vilket ledde till en galopperande lilleskutt som bara ville hemhemhem, och jag fick springa efter för att plocka upp honomi famnen innan den lilla galningen sprang rakt ut i trafiken.
Jesus, åskrädd much.

Nu sitter lilleskutt i ett hörn och trycker, och vi väntar mest på att regnet ska ge sig, för att åka motorino i regn är kanske en av våra minst favorita saker att göra.

Mr Velvet Eyes är just nu upptagen med sin favoritsyssla (en av dem) ; titta på mig. Tittar jag tillbaka så ler han ju bara och säger "inget", när jag frågar vad han tänker på.

Helt okej att det regnar just nu, kan jag lova.


Annars är jag sugen på bio. Någon som har sett Videocracy? Den är jag hemskt sugen på.

your singing makes me cry

Min älskling kommer komma hem till mig snart och stackarn kommer väl undra varför i hela fridens namn jag ser helt rödgråten ut.

Jag kollar på X-Factor auditions. Den ena sjunger finare än den andra och stolpskotten gör sina sedvanliga appearances, men det är så fint och hoppfullt och sedan kom den här mannen och jag bara buuuääähhhhh!


Herregud.

Jag behöver en näsduk.

wet wellies

Och stövlar.
Wellies gärna, för iallafall jag har noll och ingen lust att offra dyra och snygga läderstövlar i romerska forumet när det öser ned.

Men det är tur att Wellies & Wellington bootsen har under de senaste åren frångått de vanliga, småtråkiga gröna och gula stövlarna till alla regnbågens färger och mönster och utföranden.

Candy girl

€ 35

Silver Hunter

€ 46

Eller..... Gold Hunter, kanske?

€ 69

Söta Black Paws

£ 26.99

Pink Daisy

£ 26.99














Fast min favorit är ju de här ursnygga chokladbruna
Hunter Original Chocolate som jag har klickat hem för

£ 42.95











....och ett par svarta likaså. Så istället för att köpa ett par nya svarta läderstövlar till hösten blev de de här snygga Hunterstövlarna istället. Svart och brunt, de enda två basfärger jag behöver. Och så blir mina älskade bruna Geoxstövlar glada över att slippa bli förstörda av allt vatten, och mina fötter blir glada att de slipper bli dyngsura i ett par Puma.

Hej kära höst, bring it on. Mina fötter ska vara torra - och snygga! - i år.

vatten = regn = höst

Allt detta prat om vatten och vattenläckor fick mig att tänka på hösten. Höstrusk och regn, inte kallt nog för täckjacka men snygga kappor.

Karen Miller

€375

James Stewart
€ 314

Reiss

€307

yes, captain obvious?

Samtal med en rörmokare:


Rörmokare: Ja. Det här var ju...illa. (Allt medans han knackar på en vägg helt uppenbarligen genomrutten av vatten med förg och spackel i bubblor av flagor och bitar av väggen på golvet.)

Jag: Jo, det kan man nog säga va.

Rörmokare: Jag måste riva väggen.

Jag: Nehej. Det menar du inte?

Rörmokaren nickar menande och jag gör en mental eyeroll.
Jag lägger huvudet ljuvt på sned och säger;

"Men du, det är bara att komma imorgon då. Jag jobbar tidigt, men vi ses vid, säg...sju?"


Jag såg på honom att det kanske inte var den bästa nyheten han fick idag.
Men det är bara att suck it up princess, for you and for me, för båda får vi kliva upp tidigt, och jag har inte ett fungerande kök på gud vet hur länge.

apropå vatten och stenar

Den där vattenläckan i köket har urartat helt. Bitar av väggen rasade ned igår i köket och detsamma i mitt sovrum som ligger vägg i vägg. I mitt rum är dessutom golvet blött och hela väggen i hörnet, alla tre meter i höjd, genomdränkta. Hur länge det hållit på vet ingen, men jag hoppas den där rörmokaren kommer snart.

As in, nu,
As in, han är sen redan.


Jag älskar min lägenhet men den behöver vad vi i Sverige kallar stambyte. Eller ja, hela huset behöver den. Ett hundraårigt hus som aldrig bytt rör.

Ni kan ju tänka er vilken fest, liksom.

som vatten ur en sten

Ibland vill jag bara lappa till mina grupper. Stå där och stirra som trettio hjärntvättade zombier i tre timar och jag känner hur livslusten bara rinner ur mig tills jag tillslut bara vänder ryggen till dem och börjar ge turen för mig själv. Hur man kan verka så enormt, mordiskt nonchalant i en av världens vackraste ställen är mig förbi.

Sen kommer de i slutet på turen och bara åh du var helt fantastisk. Tack? Men ärligt talat, hade lite entusiasm skadat, kan man ju undra ibland.

Nu har jag istället blodsockret vid fötterna och ska äta tortellini med tomater och kalkon vid sidan av. Det är sjukt tomt hemma, första gången på fem månader jag är hemma helt, helt själv. Inga rumskamrater, ingen wifey.


Det suger faktiskt lite grann.
Jag sitter i köket med datorn och på det stora hela känns det som vår. Inte mordiskt varm ute, det fläktar genom fönstrena och lillen ligger på golvet i solen och latar sig, Det känns som vår, och snart kommer min wifey hit.
Men inte, hon har åkt.
Tristess.

botgöring lovas

Okej.
Jag inser själv att jag har tråkat till totalt.

Att vara lycklig och kär är, som flera konstaterat, inte alltid bra för bloggandet.
Men om jag nu ska återgå till de mer bildglada dagarna? Klänningar och skor och smycken?
Och så byter vi ut alla Katastrofala Datinghistorier Med Freaks Of The Entire Free World till allmäna vardagsdravlingar. Vad säger ni?


You with me?


Let me hear you ROAR! YEEEEEEEEEES!!!

(jag är sjukt taggad inför min egen comeback.)

jag vs garderoben 0 -12

Under veckan som kommer ska jag också ta tag i min garderob.
Detta har jag tänkt på under ett tag, med jämna...okej, långa mellanrum växer det fram nästan som en irritation över att jag känner att jag har en massa kläder, men alltjämn svär på morgnarna att jag inte har något att ta på mig.

Sedan fastnar jag i de fantastiska fällorna av "jomen den här ääälskade jag ju förra vintern/våren/årtiondet och kan väl ha et tag till" eller "oh, den här hade jag glömt, den måste jag spara!" och så jäkla vidare.


Så i veckan är det jag som tar tag i Projekt Garderob.
Jag har gett mig fan på det.


Så det betyder väl att jag rensar ut typ två tröjor och en strumpa eller något.

tisdags tråkighets terror

Jag inser att ni antagligen tycker det här är aptårkigt, men det är inte mitt fel att ni inte fattar bättre.
Synd om er är det ju.

Nedan varför hästar är kanske Guds mest perfekta kreation och varför jag saknar hästandet så mycket så jag knappt kan se på det utan att gråta.

wtf

Det är inte ett under varför Expressen får lite stryk av Aftonbladet.
Inte för att någon av dem är några magnifikt kulturstarka alster, men Expressen som skriver om Linda Rosing på "galej med magen i vädret" och "Robinson-Robban ska bli pappa" blir jag bara ställd. Wtf, mate.


Je suis ett frågetecken av undrande.
Inte bara över att det tydligen är nyhetsvärde, men att det finns ö h t någon som har sex med det och det.

Ewh?

wifeys doing what wifeys do best

ligga på sängen i hög och fisa runt på internet, som wifey brukar säga. Liten hund med zamparna upp i luften och wifeysarna som om någon timme kommer börja den sedvanliga, men för säsongen sista Vad Ska Jag Ha På Mig Jag Vet Inte Vad Ska Du Ha På Dig-dansen.


Vi och sockersött sällskap ska nog till vad som snabb blev vårat favoritställe, den hemliga trädgården (ja, den heter så ju.). Gabbiz, vi kommer sakna vår tredje rand i trikoloren.


Äh. Jag vet.
Sjukt internt inlägg alltihopa.

Men så kan det gå, når wifeysarna ska gå bli en från att ha vart två.



Haiku.

september

När blev det september?
När slutade mina 40 grader att gassa och det blev rent utav kyligt på kvällarna?

När försvann den officiella sommaren och min wifey åker härifrån och mitt rum, min garderob, min vardag kommer bli så tom?


När kom det in något i min kropp som för krig mot mig och jag kan inte äta mina älskade gröna vindruvor eller bacon cheeseburgare (jag vet, helt udda två saker) längre och jag tappar hår som om skallig var det nya hollywoodfluffet?


Lite sentimentalt, men bitterljuvt.

För med mr velvet eyes känns det ju som om att det är okej ändå.
Okej att vara lite ledsen och sakna sina fina, de som åkt härifrån eller de som precis ska. De som var här nyss på besök eller de som bor långt borta men alltid finns i mitt hjärta.

Okej att september börjar lite skakigt, för september i Rom är vackert. Till och med om man är själv.
Fast det är jag ju inte, jag har ju honom.
Han som är världens underbaraste, finaste, raraste, roligaste, knäppaste och bäst.


Men wifey.
Jag kommer sakna dig.

brb

Semester i Sverige var fabuloso.

Sen har det varit mycket jobbande, eller ja, lite jobb och mest kärande, och nu är min smultronprinsessa här.

Vi har gått igenom hela Rom idag, jag och gabbiz och lukas med. Lunch, stad, glass, hem.
Och det är så himla mysigt och underbart att ha henne här, jag har verkligen världens underbaraste vänner. Turen att dessutom ha prinsessan OCH wifey på samma gång, ja herregud. huj. :)

Nu ska vi strax bli hämtade av min älskling och så ska alla tre i det svenska teamet här till den hemliga trädgården mitt emellan två av Roms akvedukter och äta middag under stjärnorna.


Jag hjärta mitt liv.

alltså

Queen of procrastionation.....c´est moi.


Klockan är snart tre.

Har jag duschat?
Nej.

Har jag packat?
Eh..räknas 3 plagg på sängen som jag lade fram för två timmar sedan?
Nej.



Allt annat har jag gjort dock.



Ok. Packning.
ALLORA!






F ö tycker jag att det är jävligt nog att en nagel går av på mitten på handen, men vad i hela helvete ska en stortånagel gå av på mitten för?

Aj?

wiiiiiiiiiiiiiiiiieh!

Okej, okej...je suis excited, bebés.

ÄKSAJJTÄD!!!


Jag har jobbat, hittat present till min födelsedagsdarling (men helvete vad svårt det ska vara, spelar ibland ingen roll att man känt någon hela sitt liv. Ziba, faktum att du överger mig för DUbai gör att du får din present..well..sen? Den har suttit här sedan juni, haha). Rykten säger att det finns något för de små i mitt bagage också men det är bara rykten ;)

I may or may not hittat en super rea de luxe och hittat två apsnygga klänningar som kostade 25% av sitt originalpris, en ljust lila siden med organza ovanpå och en rosa/orange detsamma fast annat snitt som ska premiäras imorgon på katis födelsedagsmiddag.

Jag har fixat en guide i Florence till min klient, har bokat alla restauranger åt dem, så deras hela vecka är fixad nu med chaufförer och guider och allt. Jag känner mig som värsta agenturen!
Alla papper för flyg och spabesök och SJ-biljetter ned till Skåne ska jag printa vid 16 nere hos min portiere (för jag är för lat för att jaga ett öppet internetcafé med printer i den här fyrtiogradiga värmen....).

Om två timmar kommer min städare, och om tre och en halv kommer min pojkvän och hämtar mig, så åker vi hem till honom och får skjuts till flygplatsen av hans bror och fästmö.

Runt 23 ikväll borde vi landa på Arlanda.
Det känns oerhört avlägset att tänka i termer såsom jacka och långbyxor just nu, men något säger mig att det inte kommer vara trettio grader i Stockholm när jag landar den tiden på kvällen, som det är i Rom.....


Alltså.
Packa för "antingen 25 grader och sol eller 14 och regn".
Got it.




Eeeh.
Hjälp?

hello goodbye

Nej men dåså.

Note to self;

dessa älskade gröna vindruvor kan numer dra åt helvete.


En ynka druva klockan 03:08 resulterar i illamående 03:09 och medföjande trippelkräkkaskad 03.11 - 03.15.




Magnificent, dårå.

mer slutsater

Jag kan inte sova utan honom.

Kan. Inte.

I tisdags sov jag hemma, för jag skulle jobba onsdag morgon. Jag somnade, efter mycket vändande och vridande strax efter fyra och sov alltså två timmar.

Nu är klockan tio i tre och jag är alldeles uppenbarligen vaken. Och hängde tvätt precis.


När jag sover med honom sover jag som de döda. Klubbad säl.


Allvarligt?

summering

Skaffa pojkvän är dåligt för bloggande.


Särskilt när pojkvän inte har varken dator eller internet hemma och jag är hemma väldigt lite själv.
Men vi har lekt hela veckan. Varit ute hos hans föräldrar och påtat i trädgården, åkt en och en halv timme med motorino ned till Sperlonga och badat i kristallklart hav och hälsat på mostrar och kusiner och kusiners bedårande tvillingbarn, spelat tennis och etablerat att

1) baseball helt klart är en sport för mig, alternativt golf
2) att ha varit en ryttare med mjuka handleder i nästan trettio år nollställs alltså icke med ett tennisracket i handen där handleden måste låsas. Hände bara inte, ergo punkt 1.


Idag låg jag och tittade på History channel (hello, porr) och försökte koncentrera mig på romerska akvedukter och sedan persernas krig mot Aten medans min stackars pojkvän försökte lista ut vad fan jag menar när jag säger att det är "25 grader eller 14" i Sverige (tack ladies btw för era väderrapporter, haha). Stackarn blev helt frustrerad och bad skamset om ursäkt för att det tog så lång tid att packa, han som alltid packar på en minut tog nu nästan två timmar på sig.

Och så nojar han sig för hur det ska gå att träffa alla. Jag bara ler och pussar på honom och säger att han inte ska oroa sig, för det går inte annat än att älska honom. Så det så.


Fast if all else fails, sade jag till honom att baka nutellapizza till tjejerna och allt var förlåtet och tempel skulle byggas till hans ära.
;)

monkey see, monkey do

Om Flippan och Gabbiz har, så är väl inte jag den som är den...


Hur många nycklar finns det på din nyckelknippa:
Har flera nyckelknippor. Däremot blev jag trött på vaktmästarknippan och håller mina två hemmanycklar på en nyckelring.

Vilken svordom använder du mest?
Beror på språket jag använder.
Rätt kreativt kan det bli, dock.



Äger du en iPod?
Japp. Dock är den misshandlad. Såklart.


Vilken tid är din väckarklocka inställd på?
06:45. För såklart jobbar jag dagen jag ska åka till Sverige.


Hur många resväskor äger du?
Tre. Alla svarta. Rena rama tripp, trapp, trull. Large, Medium och Small.


Använder du flip-flop's även när det är kallt ute?
Definiera kallt? Jag tycker allt under 25 grader är kallt. Och nej.


Var köper du dina matvaror ifrån?
Punto eller Crai. Vill jag ha specialvaror, a k a importerat, Castroni.

Skulle du hellre ta bilden än vara med på bilden?
Älskar att fota. Blir jag fotad så beror det på. Vissa personer får mig att se ut som Pomperipossa oavsett.

Har någon någonsin kallat dig lat?
Haha, jo. Någon desillusionerad jävel har nog dristat sig.

Vilken CD ligger i din CD-spelare just nu?
Cd..what?
Men du skojar.



När var senast någon stötte på dig?
Jag bor i Italien?


Vad åt du till middag?
Mr Velvet Eyes mammas hemgjorda pizza bakad i stenugn uye i trädgården. Fyra sorters pizza. Följd av vattenmelon. Efter det, efterrättspizza med nutella & ricottaost. Jag behöver desperat börja på gym i September.



Använder du huvtröjor?
Luvtröja, för i helvete. Och ja, det gör jag.

Kan du vissla?
Ja, fast inte sådär coolt stoppa-taxi-på-Manhattan-sätt. Tror dock att hundar hör mig på den frekvensen.


Har du någonsin deltagit i en demonstration?
Japp.

Vem var den sista som ringde dig?
Den som SENAST ringde mig var en av mina kunder från USA, för att fastställa detaljer runt deras turer nästa vecka.

Vilket riktnummer befinner du dig i?
Först 0039, sedan 06.

Hur många syskon har du?
Tre långa, mörka, stiliga bröder.

Är du blyg inför det motsatta könet?
Hahhahahahhahah, herregud. Nej.

När flög du senast?
Ett par månader sedan när jag kom hem från avslutad tur i Spanien. Imorgon .. okej, idag, flyger jag till Stockholm.

Läser du för skojs skull?
Japp. Till och med mitt studerande för mitt yrke är ett rent nöje.

Diskar du din egen disk?
Diskmaskin, bebé. Diskmaskin. Och städare på fredagar.

Har du gråtit offentligt?
Absolut.

Har du en stationär dator eller en laptop?
Ja.

Försöker du alltid lära dig nya saker?
Alltid.

Vad har du med dig in på bion?
Godis, dricka och sällskapet.

Vilket var ditt favoritämne på gymnasiet?
Svenska, engelska, historia, religion...de två sistnämnda borde jag ha pluggat på Universitet. Inte ekonomi. Men nu studerar jag ju de två ämnena dagligen, minst sagt.


Gillar du att flyga flygplan?
"Gillar" är ett löst koncept här, känner jag...

Har du någonsin blivit attraherad av någon oattraktiv?
När jag lärt känna dem, jo.


Vilken är din favoritdrink?
Sommar i Rom = Carlsberg Extra Cold. Det är något visst med en öl från iskyld tapp när det är närmare + 40 ute.
Annars rosé.
Champagne.
Vodka med mineralvatten och lime.

Gillar du din boendesituation?
Älskar, men den är ju trots allt bara temporär. Jag vill ha något eget. Jag älskar mina rumskamrater, men jag vill "boa" in mig i en egen lägenhet snart igen.


Hur många timmar måste du sova för att kunna fungera?
Det går i vågor. Kan sova 1-2 timmar en natt, i snitt 4-5, men sedan tar jag igen mig i intervaller då jag sover 10 timmar.

Äter du frukost dagligen?
Eller hur. I Italien är bakverk frukost. Jag vet att det låter lockande, men det förlorar sin charm, även det.

Är dina dagar fullbokade och stressiga?
Ofta fullbokade i högsäsong (om jag har tur) men sällan stressiga.

Vilken är din favoritfrukt?
Vattenmelon. Druvor, fast jag får förjävla ont i magen av gröna. Hallon, blåbär, hjortron, granatäpple.

Tror du på liv på andra planeter?
Varför inte. Att vi är det "bästa som finns" tycker jag generellt är en absolut och totalt absurd inställning.

Tror du att Gud är man eller kvinna?
Definiera "Gud".

Hur valde dina föräldrar ditt namn?
Hybris? Döpt efter en antikens gudinna, "skaparen av allt". Även jämförd i antik historia som föregångaren till Aphrodite. You tell me..


Skulle du någonsin hoppa fallskärm?
Vem vet.

Sover du på sida, mage eller rygg?
Ja.

Tycker du om att krama folk?
Nej, inte "folk". Mina nära och kära, ja, jämnt!

Tycker du att du är attraktiv?
Inte snyggast i stan men jag tycker inte att jag är ful för den delen heller, det vore att förolämpa de riktigt fula. Medel? Fast är det ett miffo som ser ut som en gris sparkat honom i ansiktet och som är två äpplen hög och fem granar bred som stöter på mig ute då jävlar tycker jag i all min ödmjukhet att han kan gå och kolla sig i en spegel och tala om för mig i vilket universum han ser det hända, han med mig alltså.

Jag är sjukt modest.

Får du dåligt samvete efter du ätit kött?
Nä, jag blir mätt när jag ätit kött.

Om du var född av motsatt kön, vad hade du hetat?
Fan vete. Antagligen Apollo eller Dionisys med tanke på mina föräldrars framfart. Det, eller något obskyrt som Xerxes, Kabel eller Aslak för att hedra de respektive kulturella ursprungen.

insikt innan stundande Sverige-resa

Jag har - igen - ingen aning om vart mitt svenska simkort är. Wtf?

Måste det vara så svårt att hålla reda på de där små jävlarna? Jag lägger ju dem på "smarta ställen" för att slippa det här.


Kan vi alla be tillsammans att jag får en snilleblixt och kommer ihåg vart det är, så jag slipper köpa ett nytt - igen - ?



Merda.

note to self # 6459

Om man har på sig en klänning med sånt där knytband i ryggen, akta dig när du går på toaletten.

Annars kan det hända att knytbandet åkr ner i platser och hamnar på ställen där ett knytband aldrig ska behöva vara. Ever.


Just saying.

lek i leran

Häromdagen stod vi och vattnade hans föräldrars trädgård. Vi var i grönsaksträdgården, bland gurkor och tomater och auberginer och hade varsin slang. Jag roade mig med att rätta till lerfåror med mina bara fötter och plaskade runt rätt glatt i ren förtjusning, då jag hör honom skratta.

Jag tittade upp och insåg att han skrattade åt mig.

"Vad skrattar du åt?"

"Dig. Som leker i leran. Du är helt bedårande."

"Vill du komma och pröva? Det är roligt."


Han lade ned sin vattenslang och kom och lekte i leran med mig, sen pussade han mig på näsan och skrattade medans han sköljde av mina fötter med vatten.

"as humans, we think we are gods. we´re not.we´re only primates out of control."

Igen ber jag till er empatiska sida. Er medkänsla för vår egen värld, som vår egen ras förstör.
Åtminstone se dokumentären.

100 miljoner hajas dödas årligen. För sina fenors skull, för att stödja en multimiljard-industri.
Jag vet att de inte är "söta" eller så, men de är en viktig del av hela vårt ekosystem.

Och vilka är vi att slakta och döda vad vi vill, hur vi vill? Vi är jordens värsta parasiter.
Snälla, gå in och titta iallafall.

http://www.sharkwater.com/

precis så

Jag bryr mig inte om vem du arbetar med.
Jag vill veta vad du längtar efter, och om du vågar göra det ditt hjärta drömmer om.

Jag bryr mig inte om hur gammal du är.
Jag vill veta om du är villig att riskera allt för kärleken, för dina drömmar, för det äventyr det innebär att leva.

Jag bryr mig inte om i vilken position planeterna står i förhållande till dina stjärnor.
Jag vill veta om du känt sorg, om livets motgångar gjort dig öppen eller om du krympt ihop och slutit dig av rädsla för kommande smärta.
Jag vill veta om du kan nalkas smärtan, min eller din egen, utan att försöka gömma den, förminska den eller fixa den.
Jag vill veta om du kan nalkas glädjen, min eller din egen.. om du kan dansa, vild av en lycka som fyller dig ända ut i fingerspetsarna utan att bekymra dig om att vara försiktig eller realistisk och utan att tänka på vilka begränsningar det ligger i att vara människa.

Jag bryr mig inte om ifall historien du berättar är sann.
Jag vill veta om du kan göra någon annan besviken för att förbli sann mot dig själv, om du kan uthärda anklagelser om svek utan att svika din egen själ. Jag vill veta om du kan vara trogen och därför pålitilig. Jag vill veta om du kan se skönhet även en grå dag.

Jag bryr mig inte om var du bor eller hur mycket pengar du har.
Jag vill veta om du kan stiga upp efter en natt fylld av ångest och förtvivlan, då du är trött ända in i märgen, och göra det som måste göras.

Jag bryr mig inte om med vem eller var du har studerat.
Jag vill veta vad som bygger upp dig inifrån när allt annat faller sönder. Jag vill veta om du kan vara ensam med dig själv och om du tycker om sällskapet som ensamheten bjuder.

Jag bryr mig inte om vem du känner eller hur det kommer sig att du är just här.
Jag vill veta om du kan uthärda att stå mitt i elden med mig utan att rygga tillbaka.







Precis så. Just därför älskar jag honom.